En het inledning på semifinalen, där båda lagen satte hårt tryck mot varandra och försökte finna respekten hos varandra. Allt detta toppades med lite svajigt spel som sakta men säkert balanserades ut till mer kvalitativt spel.

Efter att LHC haft flertalet bra chanser med sig och varit nära att spräcka målnollan kom dock ett avbräck för Modo, som tog ledningen efter att ha fått chansen i spel fem-mot-fyra.

Målet kom via köksvägen drygt halvvägs in i perioden.

Snabbt som attan kom LHC igen i den andra perioden, när Johan Södergran hittade en kvitteringspuck och 1-1 redan efter 1:36.

Perioden i sig blev ett ställningskrig mellan de båda lagen, och det var mycket jämnt från början till slut.

Den tredje perioden blev också något av ett ställningskrig.

När man väl fick lägena gjordes allt för att få till ett möjligt avgörande, men där stod även två stycken målvakter pall mellan sina stolpar.

Kampen framför målet blev därmed ännu viktigare och intensiteten höjdes ett par snäpp, med mycket känslor därute och man visade verkligen slutspelstakter i båda lägren.

När väl Modo fick med sig ett ledningsmål drygt halvvägs in i perioden föll lite av energin hos LHC, och man fick jobba ännu hårdare för att komma in på de chanserna man ville komma åt.

Man håller sig framme och ställer till oreda i Modo-försvaret många gånger efter baklängesmålet.

Man väljer att ta en timeout från Linköpings sida och försöken till att forcera in målet som man behövde för att komma tillbaka.

Dessvärre blev det ett mål i tom bur som också blev det avgörande i matchen.

LHC spelar redan under lördagen, när man gör upp om bronset med Västerås HK, kl. 11:00 i Lilla Hallen på Rosvalla.